Forskningsinformerad utveckling av digitala verktyg

I diskussionen om kvalitet i edtech används ofta ordet evidens som om det vore möjligt att bevisa att ett digitalt verktyg fungerar eller inte fungerar, i alla sammanhang. Men lärande påverkas av många faktorer, där tjänstens design är en av dem. 

Därför pratar man ofta om forskningsbaserad eller forskningsinformerad utveckling. Enkelt förklarat  innebär det att forskning och lärandeteorier, som kognitionsvetenskapliga principer, används som underlag för utveckling av en tjänst, tillsammans med användarbehov och erfarenheter från praktiken. Målet är inte bara att mäta effekter i efterhand, utan att utveckla och förbättra produkter tillsammans med lärare, elever och andra användare.

Hur kan edtechföretag arbeta med kvalitet?

Kvalitetsarbete kan se olika ut beroende på produkt, målgrupp och utvecklingsfas. Det handlar sällan om en enda studie eller ett enskilt bevis, utan om att bygga kunskap från flera olika källor.

Många företag arbetar med kvalitet genom att kombinera forskning om lärande och undervisning med erfarenheter från användare, uppföljning av användning och återkoppling från skolor och lärare. Arbetet omfattar ofta  användartester, pilotprojekt, tillgänglighetsarbete och samverkan med forskare eller testbäddar.

“Bygga på forskning” eller “ha forskning om tjänsten”?

Det är viktigt att skilja på forskning som inspirerat utvecklingen av en tjänst och forskning som undersökt tjänstens användning eller effekter. Här behöver tydlighet gälla.

Att en tjänst bygger på forskningsbaserade designprinciper innebär att utvecklingen inspirerats av forskning om lärande som motivation, kognition eller tillgänglighet. Det är ett viktigt underlag för utveckling och säger något om hur tjänsten har utformats, men inte nödvändigtvis vilka resultat den ger i praktiken. Många studier pekar på att designen spelar roll för tjänstens effekt.

Att det finns forskning om en tjänst innebär att tjänsten eller dess användning har undersökts genom exempelvis olika typer av studier, laborationer, utvärderingar eller forskningsprojekt. Det kan ge kunskap om användning, resultat eller effekter, beroende på hur studien har utformats.

Båda typerna av underlag kan vara värdefulla och svarar på olika frågor:

Bygger tjänsten på forskning?
→ Hur har tjänsten utvecklats?

Finns det forskning om tjänsten?
→ Vad vet vi om dess användning, resultat eller effekter?

Att tänka på:

När i tid är studien eller undersökningen gjord? Teknisk utveckling går fort och tjänsten kan idag fungera på ett sätt den inte gjorde när studien gjordes.

Har du frågor, synpunkter eller inspel?

Hör gärna av dig till oss på Swedish Edtech