Resursbank: kvalitet & evidens i edtech

Fördjupa dig i forskning, ramverk, standarder och vägledningar

Resursbanken är den gemensamma fördjupningsdelen för Guiden om kvalitet och evidens och Kvalitetsportfolion.

Resursbanken är inte en forskningsöversikt eller en heltäckande sammanställning av forskning om edtech. Den samlar ett urval av relevanta ingångar för vidare fördjupning och kopplar såväl till vår guide om kvalitet & evidens och områdena i vår Kvalitetsportfolio.

Vad vill du fördjupa dig i?

För att göra det enklare att hitta har vi samlat Resursbankens innehåll i fyra områden, från evidens och forskning till utveckling, regelverk och tekniska förutsättningar

Swedish Edtechs stöd i arbetet med kvalitet & evidens består av tre delar

  1. Evidens, effekt och utvärdering
    Förstå och värdera evidens, effekt och olika typer av kunskapsunderlag – och hitta stöd för utvärdering och uppföljning.
  2. Forskning om digitala lärverktyg och lärande
    Fördjupa dig i forskning om digitala lärverktyg och lärande, bland annat kognitionsvetenskap, läsning och skrivande, assisterande teknik, flerspråkighet och olika användares behov.
  3. Forskningsinformerad och användarcentrerad utveckling
    Hitta stöd för att använda forskning, användarbehov, testning och erfarenheter från praktiken i utveckling och förbättring av edtech.
  4. Regelverk, AI, standarder och tekniska förutsättningar
    Hitta regelverk, standarder och vägledningar om bland annat AI, data, tillgänglighet, informationssäkerhet och interoperabilitet

Söker du praktiskt stöd?
Resursbanken är till för fördjupning. Om du söker stöd för att välja, testa, köpa, införa eller följa upp edtech har vi samlat praktiska ingångar längst ner på sidan här.

Förstå.
Vår guide om Kvalitet & evidens som hjälper dig att förstå begreppen och sätta dem i ett sammanhang.

Beskriv.
Vårt gemensamma ramverk för att beskriva kvalitet i edtech. Kvalitetsportfolio + Checklista = transparens om tjänsten, för dialog

Fördjupa dig.
Resursbank = samlar forskning, ramverk, standarder, vägledningar och praktiska resurser för dig som vill gå vidare.

1. Evidens, effekt och utvärdering

Här samlar vi resurser för dig som vill fördjupa dig i evidens, effekt och olika typer av kunskapsunderlag samt hur edtech kan utvärderas och följas upp.
Koppling till Kvalitetsportfolions områden Innehåll, design och utveckling samt Löpande förbättring.

Vad visar forskningen om effekt på lärande?

Forskningen ger inte stöd för att digitala lärverktyg generellt förbättrar lärandet. Resultaten varierar beroende på bland annat typ av verktyg, syfte, ämne, elevgrupp, undervisning och hur verktyget används. I vissa sammanhang visar forskning positiva effekter, i andra små, inga eller negativa effekter. Det finns en hel del studier som visar att när kognitionsvetenskapliga principer har informerat designen och funktionaliteten, så kan det ge bättre effekt. Därför behöver både verktygets egenskaper och den undervisningskontext där det används granskas.

Vad visar forskningsöversikterna – och vad vet vi fortfarande inte?

Det viktigaste för att uppnå positiva resultat för lärande är att fokusera på didaktik och kvalitet i undervisningen, oavsett format och vilka resurser som används.

Kunnskapssenter for Utdanning, det norska skolforskningsinstitutet, släppte 2021 en stor forskningsöversikt av trettio studier där flertalet var metastudier, som i sin tur täcker över 1 900 studier. Den övergripande slutsatsen var att inom många områden har digitaliseringen positiva, men små effekter på lärandet. Betydligt större positiva effekter uppnås när digitala verktyg används på ett planerat och genomtänkt sätt av en lärare.

GrunnDig, en ännu större forskningsöversikt av internationell forskning som släpptes i december 2022 av Universitetet i Stavanger, bekräftar samma sak. Rapporten bygger på över 300 översikter, däribland 262 systematiska forskningsöversikter om digitala lärresurser och undervisningspraktik. Rapporten visar att digitala verktyg kan stärka lärande, motivation, kreativitet, kritiskt tänkande och självreglerat lärande, men att effekterna varierar mellan ämnen, åldrar och arbetssätt.

Samtidigt understryks att potentialen inte realiseras automatiskt utan det är lärarens kompetens, didaktiska design och skolans stödstrukturer som avgör om digitaliseringen faktiskt förbättrar undervisningen. Rapporten pekar också på kunskapsluckor och behovet av mer robust och långsiktig forskning.

EU-kommissionen går igenom forskningsläget i sin rapport från 2022 om vilka kvalitetseffekter olika investeringar i utbildning har. Även här pekar slutsatserna på betydelsen av medvetna val av digitala verktyg, hur de integreras i undervisningen och lärares pedagogiska digitala kompetens.

Den övergripande slutsatsen är därför att digitalisering behöver vara forskningsinformerad och kombineras med pedagogisk utveckling, lärarkompetens och systematisk utvärdering för att ge kvalitetseffekter i utbildningen

Läs vidare

Experimentella metoder i skolan: att mäta effekt i undervisning

I debatten om skola och edtech efterfrågas ofta mer experimentell forskning för att kunna visa orsakssamband: leder en viss undervisningsinsats faktiskt till bättre resultat? Experimentella metoder, däribland randomiserade kontrollerade studier, RCT, kan vara viktiga när vi vill förstå effekt, inte bara samband.

Samtidigt är undervisning komplex och experimentella metoder kan vara svåra att använda i utbildning. Lärande påverkas av lärare, elevgrupp, ämne, sammanhang, tidigare kunskaper och hur en insats genomförs i praktiken. Därför kan resultat från kontrollerade studier inte alltid överföras direkt till ett vanligt klassrum.

Översikten Experimentella metoder och statistik för forskning om undervisning slår ett slag för behovet av fler experimentella studier i klassrummet och ger flera råd om hur det kan gå till. Det krävs tid, resurser och kunskap för att genomföra tillförlitliga experiment. Studierna behöver planeras noggrant, följas upp och analyseras på ett sätt som håller vetenskapligt.

Läs vidare

Evidens och kvalitet i edtech

Läs vidare om olika sätt att förstå, beskriva och värdera evidens och kvalitet i edtech samt om stöd för utvärdering och uppföljning.

Needs-based Evidence EdTech mapping (2026)

En rapport från European Edtech Alliance utifrån ett behov av förtydligande kring evidens. Den lyfter behovet av att förstå vilket underlag som behövs för vilken typ av fråga och beslut, snarare än att utgå från att en produkt antingen ”har evidens” eller inte. Rapporten problematiserar och lyfter “lethal mutations”, dvs en förvanskning av begreppen evidens, effekt och olika kunskapsunderlags bevisvärde, mellan olika intressenter. Det är viktigt att få en gemensam förståelse, kring olika typer av mätpunkter och vilka frågor som faktiskt besvaras. 

EdTech Quality Frameworks and Standards Review (gov UK)

En genomgång av 75 internationella kvalitetsramverk som visar att det saknas vetenskaplig konsensus kring en gemensam uppsättning kvalitetskriterier för edtech. Rapporten rekommenderar därför ett bredare kvalitetsarbete där företag tydliggör forskning, utvecklingsprocesser och användning genom exempelvis en evidensportfolio. I rapporten finns en enighet om en högre grad av evidens, men frågan ställs kring om den är fruktbar i ett brett perspektiv, då den ställer stora krav på  oberoende forskning.

Dutch 3E Framework

Ramverk för evidensinformerad utvärdering av edtech. Ramverket betonar kontinuerlig utvärdering snarare än en statisk engångsbedömning och kan användas i utveckling, inköp och förbättring av digitala lärverktyg.

Chartered College of Teaching

Utvecklar resurser för evidensinformerad undervisning men också utveckling av tjänster, bland annat EdTech Evidence Board och EdTech Logic Model Builder.

EduEvidence

Internationellt initiativ som arbetar med bedömning och certifiering av evidens om utbildningslösningar. Det är ett exempel på en modell för att bedöma och synliggöra evidens, inte en oberoende forskningsöversikt.

Evidence for ESSA

Databas från John Hopkins University som sammanställer forskningsunderlag om utbildningsprogram.

EdTech Impact

Plattform som samlar forskning, användaromdömen och andra underlag om edtech. Det är en kommersiell plattform, inte en oberoende forskningsöversikt.

2. Forskning om digitala lärverktyg och lärande

Här samlar vi forskning och kunskapsöversikter för dig som vill fördjupa dig i olika perspektiv på digitala lärverktyg, undervisning och lärande.
Koppling till Kvalitetsportfolion områden:  Innehåll, design och utveckling samt Tillgänglighet och användbarhet.

Kognitionsvetenskap och lärande

UNESCO – Science of Learning and Digital Technologies
UNESCO sammanfattar hur science of learning kan bidra till utvecklingen av digitala lärverktyg och lyfter bland annat kunskap om minne, uppmärksamhet, känsloreglering och motivation.

Education Endowment Foundation – Cognitive Science Approaches in the Classroom
EEF:s forskningsöversikt sammanfattar evidensen för kognitionsvetenskapliga principer i klassrummet

Umeå universitet – Evidensbaserad undervisning på kognitionsvetenskaplig grund
Praktiknära forskningsprojekt om hur kognitionsvetenskaplig kunskap kan omsättas i undervisning, bland annat genom aktiv återkallning och distribuerat lärande.

Karolinska Institutet – Developmental Cognitive Neuroscience
Forskning om barns kognitiva utveckling och lärande, bland annat arbetsminne, uppmärksamhet, läsning och matematik.

Bergman Nutley, S. & Söderqvist, S. (2017) – How Is Working Memory Training Likely to Influence Academic Performance?
Forskningsöversikt om arbetsminnesträning och skolprestationer, inklusive vad forskningen säger om möjlig överföring till andra förmågor och läranderesultat.

Sweller, J., van Merriënboer, J. J. G. & Paas, F. (2019). Cognitive Architecture and Instructional Design: 20 Years Later. Educational Psychology Review. Översiktsartikel om Cognitive Load Theory (kognitiv belastningsteori) och vad forskning om arbetsminne, långtidsminne och kognitiv belastning innebär för utformning av undervisning och lärmaterial. Artikeln sammanfattar teori- och forskningsutvecklingen under 20 år.

The Learning Scientists
Forskarledd kunskapsplattform om kognitionsvetenskap och lärande, med lättillgängliga resurser om bland annat aktiv återkallning, utspridd repetition, varvad övning och dubbelkodning

Self-Determination Theory
Forskningsingång om bland annat motivation, autonomi, kompetens och tillhörighet.

Läsning på papper och skärm

Forskning om hur läsning på papper och skärm kan påverka läsförståelse och lärande samt hur resultat kan variera beroende på texttyp, läsare och hur digitala medier används.

Clinton, V. (2019). Reading from paper compared to screens: A systematic review and meta-analysis.

 Systematisk översikt och metaanalys som finner en liten fördel för papper i läsprestation, framför allt för sakprosatexter, men ingen skillnad för berättande texter.

Delgado, P., Vargas, C., Ackerman, R. & Salmerón, L. (2018). Don’t throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension.

Metaanalys som finner en liten fördel för papper i läsförståelse, särskilt vid tidspress och för sakprosatexter.

Schwabe, A. et al. (2022). No Negative Effects of Reading on Screen on Comprehension of Narrative Texts Compared to Print: A Meta-analysis.

Metaanalys med fokus på berättande texter, där resultaten inte visar någon generell nackdel för läsförståelse på skärm jämfört med papper.

Fördjupande studier och pågående forskning

Studier och forskningsspår som undersöker mer specifika former av digital läsning, olika användargrupper och hur digitala och multimodala miljöer kan påverka läsningen.

Bodén & Nissen (2023), Linköpings universitet. The construction of interactive and multimodal reading in school—a performative, collaborative and dynamic reading

Studie av interaktiv och multimodal läsning i skolan. Studien visar hur digital läsning kan innebära andra läsaktiviteter än traditionell linjär textläsning och uppmärksammar bland annat samspelet mellan skriven text och visuella representationer 

Maureen, I. Y., van der Meij, H. & de Jong, T. (2020). Enhancing storytelling activities to support early (digital) literacy development in early childhood education.

Studie av hur digitalt berättande kan användas i aktiviteter för att stödja tidig litteracitetsutveckling.

Schneps, M. H. et al. (2013). E-readers are more effective than paper for some with dyslexia.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0075634

Studie av läsning med e-läsare för personer med dyslexi och hur utformningen av textpresentationen kan påverka läsningen för vissa läsare.

Handskrift och digitalt skrivande

Forskning om handskrift och digitalt skrivande och hur olika sätt att skriva kan relatera till skrivutveckling, lärande och kognitiva processer.

Skolforskningsinstitutet – Främja skrivkunskaper i de allra tidigaste skolåren

Systematisk forskningssammanställning om undervisning som främjar elevers skrivutveckling i de tidigaste skolåren, med fokus på bland annat handskrift, stavning och textkvalitet.

Flanigan et al. (2024) – Typed Versus Handwritten Lecture Notes and College Student Achievement: A Meta-Analysis
Metaanalys av forskning om handskrivna respektive maskinskrivna anteckningar bland högskolestudenter. Resultaten visar en mindre genomsnittlig fördel för handskrivna anteckningar i studieresultat, medan tangentbord möjliggjorde en större mängd anteckningar.

Fördjupande studie

Askvik, Van der Weel & Van der Meer (2020) – The Importance of Cursive Handwriting Over Typewriting for Learning in the Classroom

EEG-studie av 12-åringar och unga vuxna som undersöker skillnader i hjärnaktivitet vid handskrift med digital penna, tangentbordsskrivande och teckning. Studien undersöker möjliga kognitiva mekanismer, inte läranderesultat i sig. 

Assisterande teknik och lyssneläsning

Forskning om text-till-tal, lyssneläsning och assisterande teknik och hur sådana verktyg kan påverka tillgång till text, läsförståelse och lärande för olika grupper av elever.

Doğan, S. & Delialioğlu, Ö. (2020). A Systematic Review on the Use of Technology in Learning Disabilities.
Bredare systematisk översikt av forskning om hur olika typer av teknik används för personer med inlärningssvårigheter, bland annat inom läsning och skrivande. Ger ett bredare perspektiv på assisterande och digital teknik än enbart text-till-tal och lyssneläsning.

Clinton-Lisell (2023). Does Reading while Listening to Text Improve Comprehension Compared to Reading Only? A Systematic Review and Meta-Analysis.
Systematisk översikt och metaanalys av 30 studier om läsning i kombination med uppläst text. Sammantaget var fördelen för läsförståelse liten jämfört med enbart läsning, och resultaten varierade beroende på hur läsningen genomfördes.

Wood et al. (2018). Does Use of Text-to-Speech and Related Read-Aloud Tools Improve Reading Comprehension for Students With Reading Disabilities? A Meta-Analysis. Metaanalys av forskning om text-till-tal och andra uppläsningsverktyg för elever med lässvårigheter. Resultaten visar en positiv genomsnittlig effekt på läsförståelse, men också variation mellan studierna

Fördjupande studie

Svensson, I. et al. (2021). Effects of assistive technology on reading abilities and motivation among children with reading and writing difficulties.

Studie av svenska elever med läs- och skrivsvårigheter som undersöker användning av assisterande teknik och utveckling av bland annat läsförmåga och motivation.

Multimodalt meningsskapande och flerspråkighet

Forskning om hur text, bild, ljud och andra uttrycksformer kan användas i elevers meningsskapande och kunskapsrepresentation och om multimodalitet i flerspråkiga undervisningsmiljöer.

Linköpings universitet – Multimodalt meningsskapande

Forskningsprojekt om multimodalt meningsskapande och bedömning i flerspråkiga klassrum. Undersöker hur olika språkliga och multimodala resurser, exempelvis bilder, gester och material, kan bidra till elevers möjligheter att uttrycka och utveckla ämneskunskaper.

Magnusson, Sofkova Hashemi & Åkerfeldt (2025) – Lärares och elevers design i digitalt multimodalt meningsskapand

Studie av lärare och elever i årskurs 6 som undersöker digitalt multimodalt meningsskapande i undervisningen. Studien belyser samspelet mellan undervisningens utformning, digitala och multimodala möjligheter och elevernas sätt att representera kunskap.

Digital teknik, undervisning och lärarens roll

Forskning och kunskapsunderlag om hur digital teknik används i undervisningen och betydelsen av pedagogik, kompetens och sammanhang.

OECD (2021): Digital Education Outlook 2021

Bred internationell rapport om digital teknik i utbildning och hur den kan användas för bland annat personalisering, inkludering och stöd för elever med olika behov. Rapporten diskuterar både möjligheter, begränsningar och behovet av mer kunskap om pedagogiskt effektiva användningssätt.

Wohlfart & Wagner (2023): Teachers’ role in digitalizing education: an umbrella review
Sammanställer 23 forskningsöversikter med totalt 1 062 primärstudier. Belyser betydelsen av bland annat lärares digitala kompetens, pedagogisk integration och de förutsättningar som omger användningen av digital teknik.

UNESCO (2023): Global Education Monitoring Report: Technology in education – A tool on whose terms?
En internationell kunskapsrapport och genomgång av teknik i utbildning med fokus på bland annat lärande, likvärdighet, tillgänglighet och styrning. Rapporten diskuterar både möjligheter och risker och betonar betydelsen av syfte och sammanhang när teknik används i utbildning.

Generativ AI och lärande

Forskningen om generativ AI och lärande växer snabbt, men är fortfarande relativt ung. Här samlar vi ett urval av forskningsöversikter, studier och andra kunskapsunderlag om hur generativ AI används i lärande och vad vi hittills vet om möjligheter, risker och betydelsen av hur tekniken används.

OECD (2026): Digital Education Outlook 2026: Exploring Effective Uses of Generative AI in Education
Internationell kunskapsöversikt om generativ AI i utbildning, med fokus på vad forskningen hittills säger om användning, lärande och hur AI kan utformas och användas för att stödja lärprocesser.

Studier

Strömberg, Lei & Wu (2026): The Generative AI Learning Penalty: Evidence from Chinese Secondary Education
CEPR Discussion Paper om användning av generativ AI och läranderesultat bland elever i kinesisk secondary education. En enskild studie, som är intressant bland annat eftersom den undersöker faktisk användning över tid, men resultaten ska förstås i sin specifika kontext.

Ytterligare fördjupning
Forskarnas egen, mer lättillgängliga sammanfattning av Strömberg, Lei & Wu på VoxEU

För regelverk, transparens och ansvar kring AI, se Regelverk, AI, standarder och tekniska förutsättningar längre ner i Resursbanken.

3. Forskningsinformerad och användarcentrerad utveckling

Här samlar vi forskning, ramverk, riktlinjer och praktiska resurser för forskningsinformerad och användarcentrerad utveckling. De visar olika sätt att använda forskning tillsammans med användarbehov, erfarenheter från praktiken och andra kunskapsunderlag i utveckling, testning och kontinuerlig förbättring av edtech.

Koppling till Kvalitetsportfolions områden: Innehåll, design och utveckling – Implementering – Löpande förbättring

Från forskning till utveckling i praktiken

Guide: Research-Informed Development (EmpowerED)

Vägledning för hur forskning, lärandeteorier, användarbehov och erfarenheter från praktiken kan integreras genom utvecklingsprocessen. Fokus ligger på att utveckla edtech i samspel med användare och verksamheter och bygga kunskap under utvecklingen, inte enbart mäta effekter i efterhand,

Chartered College of Teaching 

Utvecklar resurser för evidensinformerad undervisning men också utveckling av tjänster, bland annat EdTech Evidence Board och EdTech Logic Model Builder. Den sistnämnda ger konkreta råd till edtechföretag.

Ramverk och riktlinjer för kvalitet i utvecklingen

EU-kommissionen – Making informed choices on digital education content 

Riktlinjer för att välja, skapa, anpassa, använda och utvärdera digitalt utbildningsinnehåll. De omfattar åtta kvalitetsområden, bland annat pedagogisk relevans, lärande och bedömning, engagemang, tillgänglighet och inkludering, säkerhet, juridik och teknisk interoperabilitet. Riktlinjerna riktar sig främst till lärare och skolledare men anges också kunna stödja bland andra forskare och edtechleverantörer.

UNICEF – EdTech for Good Framework

Ramverk för att bedöma och utveckla digitala och AI-baserade verktyg utifrån bland annat pedagogisk kvalitet, säkerhet, transparens, inkludering, tillgänglighet och lokal kontext. Ramverket kan användas både för utvärdering och som stöd tidigare i produktutvecklingen.

Testa och utveckla tillsammans med användare

Rapport: EdTech Testbed Environments (EmpowerED)

Genomlysning av olika former av testbäddar och hur edtech kan utvecklas och prövas tillsammans med skolor, forskare och andra aktörer i verkliga utbildningsmiljöer.

En testbädd är en samverkansmiljö där skolor, forskare och företag tillsammans prövar och utvecklar digitala lärverktyg i praktiken. Genom att testa lösningar i verkliga undervisningssituationer går det att fånga upp behov, utvärdera användning och skapa bättre underlag för fortsatt utveckling.

Universal Design for Learning (UDL) – CAST UDL Guidelines

UDL är ett ramverk för att utforma flexibla och inkluderande lärmiljöer med hänsyn till variation mellan elever. Ramverket erbjuder principer för olika sätt att skapa engagemang, representera information samt möjliggöra handling och uttryck. Forskningsläget kring UDL är inte entydigt. Det finns studier som visar positiva resultat, men också kritik mot ramverkets teoretiska grund och mot hur starkt forskningen stödjer UDL som sammanhållet ramverk.

4. Regelverk, AI, standarder och tekniska förutsättningar

Här samlar vi regelverk, standarder, myndighetsstöd och vägledningar om juridiska och tekniska förutsättningar som är relevanta för kvalitet i edtech. Vilka regelverk, standarder och vägledningar som är relevanta beror på tjänsten, hur den används och vilken information den hanterar.

Vilka regelverk, standarder och vägledningar som är relevanta beror på tjänsten, hur den används och vilken information den hanterar. Att en resurs finns med innebär inte att den är tillämplig på alla edtechtjänster.

Koppling till Kvalitetsportfolions områden: Informationshantering, dataskydd och livscykel – AI, transparens och ansvar – Teknisk arkitektur, robusthet och interoperabilitet – Tillgänglighet och användbarhet

AI, transparens och ansvar

EU:s AI-förordning

EU:s rättsliga ramverk för AI. Förordningen bygger på en riskbaserad modell och innehåller olika krav beroende på AI-systemets användning och risknivå.

UNESCO – Guidance for Generative AI in Education and Research
Internationell vägledning om generativ AI i utbildning och forskning, med fokus på bland annat ett människocentrerat förhållningssätt, integritet, inkludering och pedagogisk användning.

OECD AI Principles
Internationella principer för tillförlitlig och ansvarsfull AI, bland annat kring transparens, robusthet och ansvar.

Mitchell et al. (2019): Model Cards for Model Reporting
Ramverk för dokumentation av maskininlärningsmodeller, med information om bland annat avsedd användning, prestanda, utvärdering och begränsningar

Från Swedish Edtech:
  • AI-checklista för transparens
    Fördjupande checklista för tjänster med AI-funktionalitet. Checklistan kompletterar Kvalitetsportfolions ordinarie checklista och ger stöd för ökad transparens kring hur AI används i tjänsten.  
  • Guide till AI-förordningen
    Introduktion och stöd för att förstå vad AI-förordningen innebär för edtech

Dataskydd och informationssäkerhet

GDPR – Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)
Svenskt myndighetsstöd om dataskyddsförordningen och behandling av personuppgifter.

ISO/IEC 27001 – ledningssystem för informationssäkerhet
Internationell standard för systematiskt arbete med informationssäkerhet och hantering av informationssäkerhetsrisker.

Cybersäkerhetslagen och NIS2
Svensk lagstiftning som genomför NIS2-direktivet och ställer krav på cybersäkerhetsarbete för verksamheter som omfattas. Vilka organisationer och tjänster som omfattas behöver bedömas utifrån lagens tillämpningsområde.

Tillgänglighet

WCAG 2.2 – Web Content Accessibility Guidelines
Internationell standard från W3C med rekommendationer och testbara kriterier för tillgängligt webbinnehåll. W3C rekommenderar 2.2 som aktuell målnivå, även när regelverk formellt hänvisar till tidigare versioner

EU:s tillgänglighetsdirektiv – European Accessibility Act (EAA)
EU:s tillgänglighetsdirektiv och den svenska lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet ställer tillgänglighetskrav på vissa produkter och tjänster. Vilka krav som gäller för en edtechtjänst beror bland annat på vilken typ av produkt eller tjänst det är och hur den tillhandahålls.

SPSM – Läromedel och lärverktyg
Stöd om tillgängliga läromedel och lärverktyg, bland annat kring tillgänglighetsstandarder, val och användning av lärverktyg samt utveckling av läromedel för elever med olika behov.

Observera: Tillsynsansvaret för tillgänglighetslagen är fördelat mellan flera myndigheter. MTM ansvarar för tillsyn av e-böcker och den programvara som används för att läsa dem, medan PTS och andra myndigheter ansvarar för andra produkter och tjänster som omfattas av lagen

Digital infrastruktur, interoperabilitet och informationsutbyte

Digg – Ena, Sveriges digitala infrastruktur

Gemensam digital infrastruktur för offentlig sektor med lösningar och ramverk för bland annat informationsutbyte, identitet och behörighet, grunddata och interoperabilitet. Relevant som övergripande ram för hur digitala tjänster kan samverka med offentlig sektors gemensamma infrastruktur.

SKR – Digital infrastruktur

Stöd och vägledningar för kommuner och regioner om gemensam digital infrastruktur, bland annat identitet och behörighet, digital post och säker informationsöverföring. SKR beskriver också hur kommuner och regioner kan ansluta till och använda delar av den nationella infrastrukturen.

SS 12000:2024 – Informationshantering – Gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamhetsprocesser i skolan

Svensk standard för informationsutbyte mellan skolans olika system. Standarden omfattar bland annat skoladministration, tjänstefördelning, schemaläggning, närvaro och betyg och beskriver hur information ska struktureras och utbytas mellan system. SS 12000:2024 är den aktuella utgåvan.

1EdTech Consortium – standarder för utbildningsteknik

Internationell organisation som utvecklar öppna standarder för interoperabilitet och informationsutbyte inom utbildning, bland annat OneRoster för standardiserat utbyte av information mellan utbildningens system och digitala lärverktyg.

Från Swedish Edtech 
  • Guide Att köpa Edtech som innehåller praktiskt stöd om standarder, API:er, integrationer och informationsutbyte, med tips för kravställning och en sammanställning av standarder och informationsflöden inom skola

Söker du praktiskt stöd?

Resursbanken är till för fördjupning. Om du i stället söker stöd i ett konkret arbete finns andra ingångar

Saknar du något?

Resursbanken utvecklas över tid. Tipsa oss gärna om forskning, en kunskapsöversikt, myndighetsvägledning, standard, ramverk eller annan resurs som du tycker bör finnas med. Vi tar också gärna emot synpunkter på sådant som behöver uppdateras, kompletteras eller nyanseras.

Om urvalet

Swedish Edtech är en branschorganisation, inte en forskningsinstitution eller oberoende kunskapsmyndighet. Resursbanken är därför inte en systematisk forskningsöversikt och gör inte anspråk på att vara heltäckande.

Vi samlar ett urval av forskning, kunskapsöversikter, myndighetsstöd, ramverk, standarder och andra resurser som kan bidra till fördjupning och fortsatt kvalitetsarbete. Urvalet syftar till att synliggöra olika typer av kunskapsunderlag och perspektiv även där forskningsläget är komplext eller inte entydigt.

Att en resurs finns med innebär att vi bedömer den som relevant för området, men inte att Swedish Edtech står bakom alla slutsatser eller rekommendationer i den.

Har du frågor, synpunkter eller inspel?

Hör gärna av dig till oss på Swedish Edtech