Fokus: assisterande teknik & flerspråkighet

Varför fokus: Digitala verktyg kan ha särskild betydelse för elever som behöver andra vägar till språk, innehåll och möjlighet att uttrycka sina kunskaper. Därför tittar vi närmare på assisterande teknik och flerspråkighet, områden som också visar varför frågor om kvalitet och effekt behöver utgå från olika elevers behov och förutsättningar.

Assisterande teknik

Assisterande teknik är ett samlingsnamn för verktyg som hjälper elever att ta del av undervisningen eller uttrycka sina kunskaper. Det kan exempelvis vara talsyntes, tal-till-text, stavningsstöd och andra digitala funktioner.

Studier och forskningsöversikter visar att sådana verktyg kan vara värdefulla för elever med läs- och skrivsvårigheter och andra funktionsnedsättningar. Resultaten varierar dock beroende på vilket verktyg som används, elevens behov, undervisningens utformning och vilket resultat som undersöks. Det är därför viktigt att skilja mellan att

ge eleven tillgång till undervisningens innehåll,
kompensera för en läs- eller skrivsvårighet,
träna och utveckla läs- och skrivförmågan.

Tillgång till assisterande teknik är en rättighetsfråga

När en elevs läs- eller skrivsvårighet eller annan funktionsnedsättning hindrar tillgången till undervisningen kan uteblivet stöd få tydliga konsekvenser. Utan ett fungerande hjälpmedel riskerar eleven att få sämre tillgång till ämnesinnehåll, mindre möjlighet att arbeta självständigt och sämre förutsättningar att uttrycka och visa sina kunskaper.

Barnkonventionen slår fast barns rätt till utbildning och att rättigheterna ska tillförsäkras varje barn utan diskriminering, bland annat på grund av funktionsnedsättning. I sin allmänna kommentar nr 25 om barns rättigheter i den digitala miljön betonar FN:s barnrättskommitté att barns rättigheter också ska respekteras, skyddas och tillgodoses i digitala miljöer. Kommittén framhåller bland annat behovet av att undanröja digitala hinder för barn med funktionsnedsättning och ge tillgång till innehåll i tillgängliga format och tekniska hjälpmedel där sådana behövs.

Tillgång till undervisningens innehåll

Talsyntes omvandlar skriven text till tal och kan göra det möjligt för elever med avkodningssvårigheter att ta del av texter på en kunskapsnivå som annars skulle vara svår att nå. Det kan exempelvis hjälpa en elev att arbeta med innehållet i historia eller naturvetenskap utan att avkodningsförmågan blir ett hinder.

Detta är ett viktigt pedagogiskt värde, även om användningen inte i sig förbättrar elevens avkodning. Att få bättre tillgång till en text är inte samma sak som att utveckla den egna läsförmågan, men båda kan vara relevanta mål.

Tal-till-text kan på motsvarande sätt hjälpa elever att formulera och kommunicera kunskap när själva skrivandet utgör ett hinder. Studier pekar på att nyttan ofta blir större när läraren behärskar tekniken, hjälper eleven att utveckla fungerande strategier och följer upp hur stödet används.

Kan assisterande teknik utveckla läsförmågan?

Vissa studier visar positiva resultat för både läsförmåga och motivation, men resultaten ska tolkas utifrån vilka elever, verktyg och arbetssätt som har undersökts.

Systematiska översikter har rapporterat positiva resultat av olika slags digitala och assisterande verktyg för elever med dyslexi eller andra inlärningssvårigheter (Dogan & Delialioğlu, 2020; Yacoob et al., 2024). Studierna omfattar dock flera olika tekniker, målgrupper och utfall. De visar därför inte att alla digitala verktyg har samma effekt eller att en viss teknik fungerar för varje elev.

Lyssneläsning kan vara både stöd och avvägning

Att läsa med stöd av uppläst text kan ge elever tillgång till texter som de annars har svårt att avkoda. Forskningsöversikter visar samtidigt att effekten på läsförståelse varierar beroende på bland annat elevgrupp och hur stödet används. En metaanalys av läsning kombinerad med lyssning fann en mycket liten genomsnittlig fördel jämfört med enbart läsning, medan en metaanalys med fokus på elever med lässvårigheter fann en positiv effekt av text-till-tal och liknande uppläsningsstöd. (Clinton-Lisell, 2023; Wood et al., 2018)

Resultaten behöver därför tolkas utifrån vem stödet är avsett för, vilket hinder det ska kompensera för och hur det används.

Lyssneläsning bör inte utan vidare ersätta undervisning i avkodning och läsflyt. Särskilt under de första skolåren behöver elever få systematisk undervisning i kopplingen mellan bokstäver och språkljud och möjlighet att utveckla ett säkert läsflyt.

För elever med stora och kvarstående lässvårigheter kan talsyntes samtidigt vara ett betydelsefullt kompenserande stöd. Eleven kan då få tillgång till undervisningens innehåll samtidigt som undervisningen i läsning fortsätter utifrån elevens behov.

Frågor om assisterande teknik du behöver ställa dig

Assisterande teknik är inte en enskild metod och fungerar inte på samma sätt för alla elever. Vid val och uppföljning behöver man därför fråga:

Vilket hinder ska verktyget minska?
Är målet att träna en förmåga, kompensera för en svårighet eller ge tillgång till ämnesinnehåll?
Är verktyget anpassat till elevens behov och ålder?
Får eleven och läraren tillräcklig introduktion och stöd?
Kan eleven styra exempelvis tempo, röst och mängden uppläsning?
Hur följs användningen, nyttan och eventuella nackdelar upp?
Behöver verktyget kombineras med fortsatt undervisning i avkodning, läsflyt eller skrivande?

Det centrala är alltså inte om assisterande teknik generellt ”fungerar”, utan vilket stöd en bestämd elev behöver, vad verktyget ska bidra till och hur det används i undervisningen.

Flerspråkighet och digitala verktyg

Det finns en växande forskningsbas kring multimodalt lärande, flerspråkighet och digitala verktyg, särskilt kopplat till elever med svenska som andraspråk. Studier och forskningsmiljöer pekar på att kombinationen av text, bild, ljud, animation och interaktivitet kan underlätta både språk- och kunskapsutveckling, särskilt när elever samtidigt lär sig undervisningsspråket och ämnesinnehållet. (Linköpings universitet, multimodalt meningsskapande)

Det här är en elevgrupp som utgör en betydande andel i många skolor, även i de lägre årskurserna. Funktioner som uppläsning, översättning och multimodalt stöd kan underlätta förståelse, stärka ordförråd och fonologisk medvetenhet samt öka tillgången till undervisningsinnehåll i skolans alla ämnen. Vilken nytta de ger beror samtidigt på verktygets utformning, elevens behov och hur funktionerna används i undervisningen.