Fokus: generativ AI och lärande – forskning på gång
Varför fokus: Generativ AI används allt mer i utbildning, men forskningen om hur den påverkar lärande är fortfarande begränsad. Vad vet vi idag, vad undersöks just nu och vad är fortfarande för tidigt att dra slutsatser om?
AI är så mycket mer än den generativa AI vi dagligen möter i chatbotar, i sökningar eller sociala medier. Forskning om AI och lärande har kommit upp ur startgroparna, men handlar än så länge mest om hur generativ AI påverkar lärande. Inom edtech används AI också på andra sätt, till exempel för att anpassa innehåll och svårighetsgrad, analysera mönster och göra prediktioner som i adaptiva prov och lärverktyg .
AI-kunskap (AI-litteracitet) handlar om att kunna förstå, kritiskt värdera och använda AI på ett klokt och säkert sätt. OECD och EU-kommissionen har tagit fram ett gemensamt ramverk för vad elever behöver kunna: An AI Literacy Framework for Primary and Secondary Education.
Generativ AI och lärande – vad vet vi hittills?
Den generativa chatboten ChatGPT släpptes i november 2022. Sedan dess har användningen exploderat. Forskning och vetenskapliga studier tar tid, men nu börjar det komma studier av olika slag.
Att använda generativ AI för att göra skoluppgifter och läxor, kan avlasta det nödvändiga tänkandet och minska lärande, indikerar studier som OECD sammanfattat. Använder man generativ AI på ett sätt som stödjer snarare än avlastar det egna tänkandet, kan den däremot bidra till bättre lärande.
Detta illustreras också i en ny studie som fått stor uppmärksamhet i den svenska debatten. Forskarna har här följt nästan 27 000 elever i årskurs 7–12 i Kina under 30 månader och studerat hur användningen av generativ AI i läxläsningen hänger samman med deras resultat. 4 av 5 använde AI för att snabbt få svar och bli klar med läxorna. För den gruppen sjönk provresultaten med cirka 20 %. Bland de elever som inte använde AI på det sättet syntes ingen motsvarande nedgång.
Studien pekar alltså på att hur AI används spelar stor roll för lärandet. Att använda AI för att snabbt hämta färdiga svar ger tydligt negativ effekt på inlärningen på längre sikt, medan ett annat typ av användningssätt inte ger samma negativa effekt. Och utan vägledning tycks många elever välja just den enklaste vägen: att använda AI för att snabbt komma fram till ett svar.
Läs också: Forskarnas egen, mer lättillgängliga sammanfattning av studien på VoxEU
Sokratiska chatbotar – ställer frågor i stället för att ge svar
Generativ AI kan också utformas för att stödja snarare än ersätta det egna tänkandet. I stället för att ge färdiga svar kan en så kallad sokratisk chatbot ställa utmanande, anpassade frågor och uppmuntran för att leda eleven eller studenten vidare i sitt tänkande eller förklara krångligheter på olika sätt. OECD lyfter studier där sådana pedagogiskt utformade AI-verktyg har gett bättre resultat. Men som sagt, forskningen befinner sig i ett tidigt skede.
I Estland pågår följeforskning på deras nationella projekt AI Leap, där AI introduceras i skolorna. Den sokratiska chatboten har i första delrapporten beskrivits som “irriterande” av elever. Den ställer helt enkelt för många frågor istället för att ge svaret. En utmaning har visat sig att elever som vill ha snabba svar, då vänder sig till sin egen chatbot istället. Det här illustrerar också utmaningen att AI finns där, oavsett om vi bjuder in den eller inte. Den första rapporten har än så länge tittat på användningsgraden och hur eleverna använder den, inte hur det påverkar läranderesultaten. De resultaten är på gång.
Från forskning till att välja och beskriva AI-tjänster
Forskningen om generativ AI förstärker en poäng som återkommer genom hela den här guiden: det räcker inte att fråga om en teknik fungerar. Vi behöver också fråga för vad, för vem, i vilket sammanhang och hur den används.
Det blir lite extra tydligt med AI. Samma teknik kan användas för att ge färdiga svar, hjälpa en elev vidare i sitt tänkande, anpassa innehåll eller ge stöd till en lärare. För att kunna värdera en tjänst behöver vi därför förstå vad AI:n faktiskt gör, varför den används och vad människan fortfarande behöver göra själv.
Några frågor att ställa är
- Vilket behov ska AI-funktionen möta?
- Vad gör AI:n och vad gör användaren?
- Stödjer den eller ersätter den det egna tänkandet?
- Vilken kunskap ligger bakom utformningen?
- Hur följs användning och resultat upp?
- Är det tydligt för användaren när AI används och vad den gör?
Från kunskap till praktik
Här ger vår Kvalitetsportfolio stöd både för den som utvecklar och beskriver en tjänst och för den som ska välja, värdera eller följa upp den. För tjänster med AI-funktionalitet går AI-transparenschecklistan djupare i frågor om funktion, kontroll, data, transparens och ansvar. I guiden om AI-förordningen finns stöd kring de regler, roller och ansvar som gäller för AI i edtech och utbildning.
