Om guiden – lärtid & progression
Den här guiden har tagits fram av Swedish Edtech Industry hösten 2024. I arbetet har vi fått inspel och synpunkter från referensgrupper bestående av representanter från professionen och forskare.
Innehåll
Guiden består dels av beskrivningar av kontexten och vad vi menar med en medveten (till skillnad från o-medveten) användning av digitala verktyg i förskolan och dels av en konkretiserande modell att använda som underlag för samtal i kollegiet, med föräldrar och beslutsfattare.
Du navigerar mellan sidorna antingen genom att utgå från startsidan (här) eller genom att klicka på ”nästa” och ”föregående” längst ner på respektive sida.
Delar av materialet går också utmärkt att ladda ner i en pdf, om ni vill använda det som samtalsunderlag eller sätta upp på anslagstavlan.
Målgrupp
Guiden vänder sig primärt till dig som arbetar i förskolan, men också till er i beslutsfattande roller som behöver underlag för hur digitala verktyg ska användas i förskolan. Framför allt är den tänkt som ett underlag för samtal och dialog om när, hur och varför digitala verktyg används i förskolan.
Medveten användning av digitala verktyg i förskolan – lärtid & progression
I förskolan finns idag en mängd olika digitala verktyg att välja mellan och använda, allt från digitala mikroskop och programmerbara robotar till interaktiva appar och specialpedagogiska hjälpverktyg. Digitala verktyg används ofta som ett komplement och i samspel med andra lärresurser. Att valet av verktyg sker medvetet och utifrån pedagogiska mål och syften med undervisningen är självklart, men inte alltid enkelt. Förskollärarna som dagligen arbetar med barnens lärande och utveckling, är de som behöver göra medvetna val gällande vilka verktyg (analoga som digitala) de ska använda med barnen. Det med stöd i läroplan och sin profession. Folkhälsomyndigheten har tagit fram råd till vårdnadshavare gällande barns medievanor i hemmet. Den här guiden gäller förskolans pedagogiska aktiviteter.
I förskolan handlar det om kvalitativ lärtid (inte skärmtid) och den kan vara både analog och digital. De olika verktygen som används är medel för att utveckla lärandet. Den viktigaste rollen har förskolläraren, som är den som skapar goda relationer och väcker nyfikenhet och lust att lära hos barnen.
Med vår guide vill vi ge en övergripande bild av när, om och hur digitala verktyg kan användas på ett medvetet sätt i förskolan och när risker finns för en mer omedveten användning som inte leder till utveckling och lärande för barnen. Guiden innehåller bland annat en enkel modell med konkreta exempel på olika sorters användning tänkt att användas som ett samtals- och diskussionsunderlag dels i dialog med vårdnadshavare och dels i kollegiet. Diskussioner kollegor emellan är avgörande för de gemensamma ställningstaganden som behövs och som inte bara rör digitala verktyg, utan mer övergripande hur man arbetar med lärandets progression, från vad de yngsta barnen behöver och möter och hur det utvecklas över tid.
Digitala verktyg kan bidra till att uppfylla Barnkonventionen
Barnkonventionen är skyddad i svensk lag och fastslår de rättigheter barn har. Digitala verktyg kan ge möjligheter som inte analoga kan för att säkra att barnen blir inkluderade och motverka diskriminering. Undervisningen ska utgå från barns erfarenheter och livsvillkor och barn rör sig idag i olika digitala miljöer i hemmet. Därför är det viktigt att förskolan stärker barnens förmåga att använda digitala verktyg på ett tryggt sätt utifrån sin ålder.
Nedan några exempel på hur digitala verktyg kan stärka barns rätt i Barnkonventionen:
§ 28 och § 29: Rätt till utbildning och lärande
Digitala verktyg kan, tillsammans med andra verktyg, berika förskolans utbildning genom att erbjuda interaktiva och engagerande sätt att lära sig. Vidare kan förskolan ge stöd i att utveckla färdigheter som krävs och är en del av barns rätt till en utbildning som förbereder dem för livet. Barn behöver utveckla adekvat digital kompetens för att kunna uttrycka sig och delta i samhället.
§ 17: Rätt till tillgång till information genom internet, tv och radio
Användning av noggrant utvalda digitala medier som kritiskt granskas i undervisningen kan bidra till barns utveckling att värdera information och ett kritiskt förhållningssätt, vara vaksam om risker samt till barns språkliga och kulturella mångfald. Det finns risker kopplade till digitala medier och det ingår i förskolans och skolans ansvar att stötta barnen så att de kan hantera dem.
§ 12 och § 13: Rätt att uttrycka åsikter och få dessa respekterade
Genom digitala verktyg kan barn ges möjligheter att uttrycka sig och kommunicera sina tankar och åsikter på sätt som inte är möjliga utan digitala verktyg. Exempelvis visar flera vetenskapliga studier att digitala verktyg kan möjliggöra dels för barn med annat modersmål att uttrycka sig och kommunicera och på så vis delta i gruppen, dels hur digitala verktyg kan möjliggöra för barn att uttrycka sina perspektiv på de aktiviteter och erfarenheter de gör i förskolan.
§ 19 och § 34: Rätt till säkerhet och skydd
Genom att undervisa barn om säker och ansvarsfull användning av digitala verktyg bidrar förskolan till att skydda dem från risker online.
§ 2: Rätt till icke-diskriminering
Digital teknik kan användas för barn med särskilda behov och bakgrunder (till exempel neuropsykiatriska funktionshinder, språksvårigheter eller andra modersmål än svenska) vilket främjar inkludering och motverkar diskriminering.
Synpunkter
Har du frågor eller funderingar gällande materialet?
Hör gärna av dig till oss på Swedish Edtech!
