En modell för medveten användning

En modell för samtal om digitala verktyg i förskolan

I vår övergripande modell (se längre ner på sidan) med exempel på hur och när digitala verktyg kan tillföra pedagogiskt värde och var eventuella risker för en mer omedveten användning finns, utgår vi från två dimensioner:

Konsumtion eller Interaktion, dvs om användandet är mer av karaktären att konsumera något utan interaktion, eller om det är ett interaktivt arbete, som i sin tur kan innehålla en kombination av konsumtion av innehåll, interaktivitet med andra eller med verktyget i sig eller barnens eget skapande.
Om konsumtionen och interaktionen är individuell eller i grupp. Digitala verktyg används ofta som ett av flera verktyg, de samspelar med varandra.

Vi lyfter också fram det specialpedagogiska perspektivet samt ger några tips att tänka på.

Medveten respektive omedveten användning

Med medveten användning av digitala verktyg i förskolan menar vi att det finns ett tydligt pedagogiskt syfte med användningen. När du som förskollärare väljer digitala verktyg behöver du fundera över om och hur verktygen bidrar till barnens lärande och utveckling. Du behöver också ta hänsyn till barnets ålder, då forskning visar att de yngsta barnen under två år t.ex. har svårare att tolka och förstå ord, företeelser och aktiviteter, om det inte sker i interaktion med andra personer. En omedveten användning är då det motsatta, när barnen använder verktyg utan direkt syfte och utan ledning av dig som pedagog.

Kom ihåg att det alltid är du som förskollärare som ska styra vilka verktyg barnen använder. Du ska få stöd och möjlighet att göra informerade val och välja de verktyg som fungerar utifrån den planerade undervisningen!

Konsumtion

Konsumtion kan både vara aktiv och passiv. Med passiv menar vi ett användande som inte innehåller någon direkt interaktion mellan barn och det digitala verktyget eller mellan barn, förskollärare och verktyg. Barnet eller barnen tittar, lyssnar och är en mottagare av det som presenteras. En sådan passiv konsumtion av digitala verktyg ska man försöka undvika, med det finns undantag, som att lyssna på en saga och se bilder, som du som förskollärare valt. En aktivitet som, eftersom den sker utifrån en pedagogisk idé och tydligt syfte, är en medveten användning.

Konsumtionen kan också vara aktiv, till exempel ett interaktivt pedagogiskt spel, där det sker en interaktion men barnet är fortfarande konsument av innehåll som är skapat för barn.

Interaktion (och produktion)

Digitala verktyg som används i olika interaktiva pedagogiska aktiviteter individuellt eller i grupp. Interaktionen kan dels vara med verktyget i sig och dels med förskollärare och/eller andra barn. När interaktionen sker individuellt kan det till exempel vara digitala verktyg med ett spelifierat och/eller interaktivt innehåll, som aktiverar barnen eller ger möjlighet för att producera eller konstruera. Vissa typer av aktiviteter kan ha ett högt pedagogiskt värde och passa bra in i förskolan, medan andra kan ha lägre pedagogiskt värde.

Forskning visar att barn som på egen hand använder olika digitala medier mycket, kan riskera en sämre språkutveckling. Men om man däremot gör det tillsammans med en vuxen eller andra barn, kan det stärka språkutvecklingen exempelvis genom språksamtal som förbereds med synonymer och homonymer att reflektera tillsammans kring.

När förskollärare och barn agerar som producenter och skapar innehåll, kan de digitala verktygen vara värdefulla tillägg för barnets lärande.

Specialpedagogiskt perspektiv

Specialpedagogiska verktyg är avgörande för barn i behov av särskilt stöd. Dessa verktyg återfinns såväl under konsumtion som interaktion, men används oftast med en förskollärares medverkan. Exempelvis kan böcker göras tillgängliga för hörselskadade med teckenspråk, matematiska färdigheter kan intensivtränas med väl valda verktyg och modersmålsutveckling kan stöttas med böcker inlästa på andra modersmål. Upplästa böcker eller program på svenska kan stärka utvecklingen av det svenska språket, men även stärka minoritetsspråksutvecklingen. Användningen av specialpedagogiska verktyg stärker ofta alla barn i till exempel deras språkutveckling eller sin sociala förmåga, inte bara de barn som är i behov av särskilt stöd.

Att tänka på

Vad syftar användningen till?

När digitala verktyg används som tidsfördriv, barnpassning eller för att lugna ett enskilt barn, är riskerna för en omedveten användning som störst och kan riskera att minska den kvalitativa lektiden, vilan och den viktiga rörelsen. Vid konsumtion utan förskollärarens ledning och instruktion, är risken för en användning som inte stimulerar till utveckling och lärande stor. Det är också viktigt att ta hänsyn till barnets ålder och kognitiva utveckling vid val av aktiviteter. Användningen ska ha ett syfte och styras av förskolläraren.

Styr användandet

Balansen mellan lek och undervisning är viktig och då kan digitala verktyg finnas bland de material barnen kan och vill leka med, en form av “hybridlek” där både analoga och digitala verktyg förstärker leken. Välj alltid åldersanpassade program utan reklam, okänt eller olämpligt innehåll och lämna inte barnen ensamma med fri tillgång till internet. Många förskolor använder idag så kallad Guidad åtkomst, där förskolläraren låser användandet till en viss app som hen valt och som gör att barnet inte kommer åt något annat.

Digitala verktyg som en del i helheten

Digitala verktyg är ett verktyg bland andra och fungerar som ett komplement till annat material eller andra lärresurser som används i förskolan. Som med allt annat är det viktigt med balansen mellan rörelse, vila, lek och undervisning men också att erbjuda en variation av aktiviteter.

Integritet

Om förskolan till exempel arbetar med foto eller film med barnen är det viktigt med en ansvarsfull hantering som följer de lagar och riktlinjer som finns. Finns det personer med på bilderna eller i filmerna? Finns det en policy på förskolan eller hos huvudmannen att luta er mot i användningen av olika digitala verktyg?

En modell för samtal om en medveten användning av digitala verktyg i förskolan

En modell med några vanliga exempel på hur och när digitala verktyg används och kan tillföra pedagogiskt värde. Såväl analoga som digitala verktyg är medel att använda för barnets lärtid, där förskolläraren är den som gör de medvetna valen, där olika verktyg, material och lärresurser kompletterar varandra. Använd gärna modellen som samtals- och diskussionsunderlag och komplettera med andra aktiviteter ni har på just er förskola.

Aktiviteterna nedan sker alltid under ledning av förskollärare.

Tips! Klicka på bilden för att visa en större version. Vill du ladda ner den i pdf, kan du göra det här.

Synpunkter

Har du frågor eller funderingar gällande materialet?
Hör gärna av dig till oss på Swedish Edtech!