Digitala tjänster för hantering av årskursuppflyttning, program, klass, grupp- och avdelningstillhörighet och fritidshemsplacering.

Digitala tjänster för att hantera organisationens olika personalkategorier och deras behörigheter i förhållande till olika personalroller. Hantering av personalens lärarlegitimationer samt hantering av olika anställningsformer.

Digitala tjänster för att hantera program-, utbildnings- och kursplaner samt mål med utbildningen utifrån Skolverkets riktlinjer, för säkerställande av korrekta studieplansunderlag för elever.

Sammanställa och visualisera verksamhetsdata för att utvärdera och utveckla verksamheten och för att användas som beslutsunderlag.

Sammanställa och visualisera verksamhetsdata för att utvärdera och utveckla verksamheten och för att användas som beslutsunderlag.

Hantera ansökan och placering av barn och elever i alla skolformer (kommunala, fristående) - förskola, fritidshem, skolval, gymnasieval, val av ämnen och kurser, PRAO, ansökan om modersmålsundervisning samt ansökan till vuxenutbildning.

Pedagogiskt material framtaget specifikt för svensk skola, svenska kurs- och ämnesplaner och förskolans läroplan. Materialet omfattar oftast hela ämnet inom en kurs/årskurs/stadium och ska ha en viss grad av interaktivitet och multimodalitet och kan innehålla funktioner för uppföljning av elevens/barnens aktiviteter. Materialet kan vara komplett, eller ett komplement till t.ex. ett tryckt/fysiskt läromedel. (Utifrån Skolverkets def. digitala läromedel)

Digitala läromedelsspel för spel/speldesignelement i undervisningen, med didaktisk uppbyggnad för svensk skola, svenska kurs- och ämnesplaner och förskolans läroplan. Spelläromedlet behöver inte omfatta en hel kurs/årskurs/stadium. Spelläromedlet kan kan också vara mer generellt och lära ut förmågor och ge erfarenhet som barnet/eleven har nytta av i många olika sammanhang.

Pedagogiskt material och verktyg framtaget för att behandla visst ämnesinnehåll eller träna väl avgränsade förmågor och kan innehålla funktioner för uppföljning av barnets/elevens aktivitet. Materialet/verktyget kan vara framtaget för svensk kurs-/ämnesplan/förskolans läroplan, men behöver inte omfatta en hel kurs/årskurs/stadium. Materialet/verktyget kan kan också vara mer generellt, vilket kräver att användaren sätter det i en läroplanskontext. (Def utifrån Skolverkets def. av digitalt innehåll)

Digitala tjänster för att skapa och hantera underlag, beräkning och fakturering av förskole- och fritidshemsavgift, inkomstrapportering, inackorderingsbidrag och praktikrelaterade ersättningar.

Bedömningsstöd vid rättning och återkoppling av elevernas textinlämningar, t.ex. plagieringskontroll och summerande rapporter.

Att ladda upp och dela egenskapat pedagogiskt material på därför avsedd plats och även kunna ladda ner sådant som andra användare skapat.

Digital kommunikation och information mellan huvudman och vårdnadshavare inom ramen för skolans uppdrag.

Digital kommunikation och information mellan pedagog, elev/barn och vårdnadshavare inom ramen för skolans uppdrag.

Digital kommunikation och information mellan skola, elev och vårdnadshavare inom ramen för skolans uppdrag.

Att hantera samtycken från vårdnadshavare och elever för att använda personuppgifter i utbildningsändamål, hantering av elevdata och digitala verktyg för undervisning och utbildning.

Att hantera samtycken från vårdnadshavare och elever för att använda personuppgifter i utbildningsändamål, hantering av elevdata och digitala verktyg för undervisning och utbildning.

Leverantörer/återförsäljare som stödjer processen med distribution av produkter och tjänster inom edtech direkt till slutanvändare. Det kan vara såväl hårdvara som mjukvara, portaler för åtkomst till digitala lärresurser m.m.

Leverantörer/återförsäljare som stödjer processen med distribution av produkter och tjänster inom edtech direkt till slutanvändare. Det kan vara såväl hårdvara som mjukvara, portaler för åtkomst till digitala lärresurser m.m.

Leverantörer/återförsäljare som stödjer processen för distribution av digitala produkter och tjänster direkt till slutanvändare. Det kan vara såväl hårdvara som mjukvara, portaler för åtkomst till digitala lärresurser m.m.

Digitala tjänster för ekonomihantering inom och mellan organisationer, resursfördelning för barn- och elevpeng, interkommunal ersättning och övriga ersättningar mellan externa utförare, kommuner samt egna enheter.

Hantera elevantagning med möjlighet till skolval/skolkö (enskilda utförare), gymnasieantagning, samt elevantagning till vuxenutbildning.

Elevhälsan ska enligt skollagen främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas och skolan ska bl.a. arbeta systematiskt för att främja närvaro och studiero, där god lärmiljö och ett tryggt skolklimat är viktiga områden. Lärande och hälsa går hand i hand och därför är det betydelsefullt hur skolledare leder arbetet med elevhälsan. I processen ingår journalhantering och dokumentationsstöd för att uppfylla kraven.

Digitala tjänster för hantering och sammanställning av olika former av utvärderingar och enkäter.

Digitala tjänster för hantering och sammanställning av olika former av utvärderingar och enkäter.

Digitala tjänster för hantering och sammanställning av olika former av utvärderingar och enkäter.

Återkoppling och formativ bedömning inom förskola och skola. Återkoppling till elever/barn på deras arbete, med bedömning i relation till läroplan, kunskapskrav och syfte med undervisningen. Återkoppling från såväl lärare och andra elever/barn, som en del i lärprocessen.

Närvaro- och frånvarostatistik utifrån aktuellt schema för samtliga lektioner, förskola och fritidshem. Sammanställning för barn/elev per skola, lärare, ämne/kurs, tidsintervall, etc. Även hantering av frånvarobesked och ledighetsansökan av vårdnadshavare så att aktuell pedagog får adekvat information om frånvarande elever.

Pedagogers registrering av elevernas närvaro/frånvaro för samtliga lektioner utifrån aktuellt schema för lektioner, fritidshem och förskola.

Förskolans och skolans hälsofrämjande arbete, att dagligen främja och stärka barnens/elevernas välmående, deras fysiska och psykiska hälsa för att skapa en god inlärningsmiljö. Digitala verktyg som på olika sätt stöttar elevhälsan, den psykiska hälsan genom att tillgängliggöra skolans elevhälsa, som uppmuntrar till fysisk aktivitet och ett systematiskt arbete kring skoldagens rörelse.

Hantera personrelaterad information så som folkbokföringsuppgifter, kontaktuppgifter, sekretessuppgifter, kontaktpersoner, familjerelationer och personnummerbyte. Grundläggande information för såväl hantering av kommunalt aktivitetsansvar, in-/utflyttning, skolgång för asylsökande, skolpliktsbevakning etc som för tilldelning och åtkomst till olika digitala tjänster

Hantering av betygskatalog och betygsstatistik i enlighet med myndighetsutövning och rapportering.

Hantering av betygskatalog och betygsstatistik i enlighet med myndighetsutövning och rapportering.

Digitala verktyg med möjlighet att koppla upp sig mot internet, så som datorer, lärplattor, Chromebooks, smartphones, interaktiva tavlor och övriga STEAM-produkter/maker-space, programmering, robotar, AR/VR osv.

IAM (Identity Access Management). Lösningar för att säkerställa, bevaka och kontrollera att användare, utifrån roll och behörighet får rätt åtkomst till digitala tjänster. Kan även vara identitetsfederering, lösningar som säkerställer att användaren kommer från en betrodd användarorganisation.

Tjänster och lösningar för autentisering av användare med olika autentiseringsmetoder, generering av "biljetter" och/eller access tokens, samt federering av användares inloggning mellan flera olika tjänster.

Observationer och bedömningar i syfte att säkerställa barnets individuella kunskapsprogression. Digital, automatisk visualisering av varje förskolebarns kunskapsutveckling.

Alla elever i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning ska ha en individuell studieplan. Detta innebär en sammanställning av elevens avslutade, pågående och framtida kurser samt noteringar kring elevens studier och mål med utbildningen enligt Skolverkets anvisningar

I de årskurser där eleverna inte får betyg ska lärarna göra skriftliga individuella utvecklingsplaner (IUP). IUP:n är ett stöd för lärarna att följa upp elevernas kunskapsutveckling och behov av stöd på rätt sätt. IUP:n ska innehålla både omdömen om elevens kunskapsutveckling och en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Hantering, inventering, mätning och uppföljning av hur internetuppkopplingen fungerar och är dimensionerad. Lokala nätverk. Rutiner vid störningar, eventuell utökning av accesspunkter osv.

Tjänster med syfte att överföra information mellan olika system/lösningar bestående av databaser som innehåller användarinformation och data organiserade i attribut som hämtas från olika källor så som elevregister och andra administrativa system.

Enligt skollagen har kommunerna ett uppföljningsansvar för 16-20-åringar som inte har påbörjat eller fullföljt sin gymnasieutbildning. Kommunen ska dels erbjuda dem anpassade åtgärder som i första hand syftar till utbildning och dels föra ett register över dem. Uppgifterna från registret ska rapporteras till SCB.

Digitala tjänster och produkter som stärker och stödjer arbetet med kompetensutveckling inom digitalisering på huvudmannanivå, allt från individuell digital kompetens till att leda digitalisering, ledarskapsutveckling, innovations- och förändringsledning.

Digitala tjänster och produkter som stärker och stödjer arbetet med kompetensutveckling inom digitalisering på skolledningsnivå, allt från individuell digital kompetens till att leda digitalisering, ledarskapsutveckling, innovations- och förändringsledning.

Digitala tjänster och produkter som stärker och stödjer arbetet med kompetensutveckling inom digitalisering för lärare och pedagoger, allt från individuell digital kompetens till lärande i en digital tid, att välja och värdera digitala lärresurser, hur de kan användas i undervisningen osv.

Skapande och genomförande av digitala prov, diagnoser och tentor i en säker och kontrollerad miljö med möjlighet till sambedömning och avanonymiserade elevsvar. Löpande kunskapsmätning i form av olika typer av bedömning med hjälp av t.ex. självrättande funktioner, adaptiva uppgifter, möjlighet att koppla kunskapskrav och förmågor till specifika uppgifter.

Managering av huvudmannens digitala verktyg så som datorer, iPads och smartphones. Både gällande själva hårdvaran och grundläggande installerad mjukvara.

Funktionalitet och möjlighet att som huvudman få underlag för medarbetarsamtal. Huvudman kan följa upp medarbetarnas dokumentation i digitala vertyg som underlag för medarbetarsamtal.

Möjlighet att som rektor få underlag för medarbetarsamtal. En rektor kan följa upp lärarens dokumentation i digitala vertyg som underlag för medarbetarsamtal.

Samla, sammanställa och kvalitetskontrollera uppgifter som Skollagen kräver, så som CSN-rapportering, SCB-/UHR-statistik samt exporter/inrapportering enligt beslutade standarder.

Samla, sammanställa och kvalitetskontrollera uppgifter som skollagen kräver, så som CSN-rapportering, SCB-/UHR-statistik samt exporter/inrapportering enligt beslutade standarder.

Skapa och optimera organisationen baserad på verksamhetens uppbyggnad så som skolform, enhet, skolenhet, avdelning, klass, grupp, elev. Hantering av grunduppgifter för verksamheten så som koder, perioder, program, ämnen, kurser, utbildningsplaner, programplaner, timplaner.

Skapa och optimera organisationen baserad på verksamhetens uppbyggnad så som skolform, enhet, skolenhet, avdelning, klass, grupp, elev. Hantering av grunduppgifter för verksamheten så som koder, perioder, program, ämnen, kurser, utbildningsplaner, programplaner, timplaner.

Dokumentation av lärprocesser på barn-/elev- och gruppnivå för reflektion och analys i det systematiska kvalitetsarbetet.

Planering av arbetsområden, teman och kurser baserat på uppdrag och läroplan. Kan innehålla t.ex. syften, mål, moment, bedömningsunderlag, uppgifter/läxor, lektioner, samt länkar till läromedel och lärresurser.

Hantera organisationens olika anställningsformer, personalkategorier och deras behörigheter i förhållande till olika personalroller.

Processer för målstyrd undervisning. Digital planering för måluppfyllelse enligt förskolans läroplan (f.n. Lpfö 18).

Digitala tjänster för provisionering av användarkonton, för att överföra grundläggande information om användare till andra tjänster och löpande automatiskt uppdatera förändringar i dessa tjänster, så som personinformation, grupptillhörigheter och roll.

Pedagogernas inrapportering av elevers betyg och resultat på nationella prov inom ramen för myndighetsutövning.

Administrativ process för skolledningen att säkerställa regelefterlevnad, t.ex. gällande klagomålshantering, kränkande behandling, dataskyddsförordning och övriga regelverk som styr och påverkar verksamheten.

Administrativ process för skolledningen att säkerställa regelefterlevnad, t.ex. gällande klagomålshantering, kränkande behandling, dataskyddsförordning och övriga regelverk som styr och påverkar verksamheten.

Resurser som vid olika tider inte är schemalagda skall av elever/anställda kunna bokas för att utnyttjas optimalt. Det kan också vara utrustning/lokaler som vanligtvis inte används inom schemaläggningens ram

Skolledningens arbete att bl.a. med data, aggregerad data ha kunskap om sin organisations styrkor och svagheter för att på så sätt kunna leda och fördela arbete och resurser utifrån det.

Som huvudman har man ett resursfördelningsansvar. Genom aggregerad data om verksamheten, kan politiker och skolchefer få utökad kunskap om verksamheten och på så vis leda och styra arbetet och resursfördela på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Utifrån pedagogik och verksamhetens omfattning sker schemaläggning med utgångspunkt i tjänstefördelningen. Denna schemaläggning kan vara periodstyrd (termin, läsår m.m.) eller helt dynamiskt veckobaserad. Detta utgör underlag för barnet, eleven, pedagogen och vårdnadshavaren och ger också underlag för att timplan uppfylls (myndighetsutövning).

Visning av personligt schema utifrån roll (elev, pedagog, vårdnadshavare). Grafiskt schema som exponeras på olika sätt utifrån valda parametrar.

Använda verktyg där lärare (och barn/elever) själva producerar eget pedagogiskt material och lärresurser, innehållande t.ex. texter, bilder, övningar, video, simuleringar eller spelifiering. Det producerade materialet bör kunna delas vidare, antingen genom nedladdning och vidare distribution genom andra kanaler, eller genom inbyggda delningsfunktioner.

Skolbibliotekets verksamhet ska användas som del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Hantering och administration av skolbibliotekets låntagare och bestånd, t.ex. skönlitteratur, läromedel, övriga resurser såsom digitala verktyg m.m.

Kommunen har som huvudman för skolan det yttersta ansvaret att se till att alla barn i kommunen får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Detta innebär också att kommunen ska se till att alla skolplacerade elever faktiskt går i skolan och deltar i utbildningen.

Beräkna vilka som är berättigade till skolskjuts, samt ta fram underlag för beslut om busskort. Beräkning och optimering av skolskjuts.

Skolan ska ge extra anpassningar och särskilt stöd till de elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven. Stödinsatser, med extra anpassningar, utredningar, åtgärdsprogram, handlingsplaner och utvärderingar enligt Skolverkets allmänna råd. Användande av digitala tjänster för process, dokumentation och kartläggning för att synliggöra ev. behov av stödinsatser.

Stödverktyg för elever med funktionsvariationer. Talsyntes och skanner för bildtext/ocr-behandling, specifika rättstavningsprogram för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, programvara som gör att bokstavens ljud hörs när en tangent trycks ned, tangentbord med möjlighet att lagra text för överföring till datorn osv.

Summativ bedömning av kunskaper, t.ex. i form av skriftliga omdömen och betyg som del i kvalitetssäkring och dokumentation av kunskapsresultat.

Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete, att synliggöra kvalitet och likvärdighet. Det görs genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen, skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång. Huvudman etablerar metod, stöttar och följer upp rektorernas arbete, bl.a. utifrån aggregerad data.

Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete, att synliggöra kvalitet och likvärdighet. Det görs genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen, skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång. Arbetet drivs av rektorer, arbetslag och personal i enheten, baserat på kvalitativ och kvantitativ information från den dagliga verksamheten, i samspel med huvudman.

Digitala tjänster för hantering av licenser, distribution, tilldelning och åtkomst till olika digitala läromedel, digitalt innehåll och alternativa lärverktyg.

Sammanställa resursbehov i förhållande till utbudet som skolorganisationen erbjuder i antal klasser, gruppdelningar och utbud av ämnen/kurser. Detta utbud måste tilldelas pedagogisk personal efter de anställningar/vakanser som finns i organisationen. Detta utgör underlag för schemaläggning och arbetsavtal mellan huvudman och anställd.

Utvecklingssamtal i förskolor, grundskolor, gymnasieskolor där digitalt stöd för bokning, agenda, förberedelser och notering av överenskommelser kan användas.

Skolledningens arbete med verksamhetsplanering utifrån systematiska kvalitetsarbetet - var är vi, vart ska vi, hur gör vi, hur blev det?