Digitala tjänster för hantering av årskursuppflyttning, program, klass, grupp- och avdelningstillhörighet och fritidshemsplacering.

Digitala tjänster för att hantera organisationens olika personalkategorier och deras behörigheter i förhållande till olika personalroller. Hantering av personalens lärarlegitimationer samt hantering av olika anställningsformer.

Digitala tjänster för att hantera program-, utbildnings- och kursplaner samt mål med utbildningen utifrån Skolverkets riktlinjer, för säkerställande av korrekta studieplansunderlag för elever.

Digitala tjänster som helt eller delvis, med hjälp av AI automatiskt genererar innehåll, analyserar data, ger rekommendationer eller påverkar beslut t.ex. kring resultat, resursfördelning eller uppföljning. Det kan handla om generativ, analytisk eller adaptiv AI. - > Obs! Företag som finns här har möjlighet att använda Swedish Edtechs checklista för transparens. För tillgång till deras självdeklaration, se kontakt i menyn.

Digitala tjänster som helt eller delvis, med hjälp av AI automatiskt genererar innehåll, analyserar data, ger rekommendationer eller påverkar beslut och anpassning som rör elever, lärare eller verksamhet. Det kan handla om generativ, analytisk eller adaptiv AI. - > Obs! Företag som finns här har möjlighet att använda Swedish Edtechs checklista för transparens. För tillgång till deras självdeklaration, se kontakt i menyn.

Digitala tjänster som helt eller delvis, med hjälp av AI automatiskt t.ex. genererar innehåll, ger återkoppling, rekommendationer eller anpassar stöd utifrån elevens behov. Det kan handla om generativ, analytisk eller adaptiv AI. - > Obs! Företag som finns här har möjlighet att använda Swedish Edtechs checklista för transparens. För tillgång till deras självdeklaration, se kontakt i menyn.

Sammanställa och visualisera verksamhetsdata för att utvärdera och utveckla verksamheten och för att användas som beslutsunderlag.

Ett digitalt läromedel som är avsett att användas i undervisningen, som överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplanen, och som är utgivet av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art (Skolverkets definition). Här finns de företag som själva producerar digitala läromedel.

Digitala läromedelsspel för spel/speldesignelement i undervisningen, med didaktisk uppbyggnad för svensk skola, svenska kurs- och ämnesplaner och förskolans läroplan. Spelläromedlet behöver inte omfatta en hel kurs/årskurs/stadium. Spelläromedlet kan kan också vara mer generellt och lära ut förmågor och ge erfarenhet som barnet/eleven har nytta av i många olika sammanhang.

Digitala lärverktyg som används i undervisningen för att stödja lärande och pedagogiska aktiviteter. Området omfattar undervisningsnära digitala tjänster som använder, anpassar eller tillgängliggör exempelvis digitala läromedel, skönlitteratur, filmer, ljud, videoklipp, övningsmaterial och annat digitalt innehåll för undervisning och lärande. Innehållet kan vara framtaget för att behandla ämnesinnehåll eller träna avgränsade förmågor, med eller utan koppling till svensk läroplan, kurs- eller ämnesplan. Här finns bland annat företag som inte själva producerar läromedel, men som tillgängliggör användning av dem och annat undervisningsnära material.

Bedömningsstöd vid rättning och återkoppling av elevernas textinlämningar, t.ex. plagieringskontroll och summerande rapporter.

Att ladda upp och dela egenskapat pedagogiskt material på därför avsedd plats och även kunna ladda ner sådant som andra användare skapat.

Digital kommunikation och information mellan skola, elev och vårdnadshavare inom ramen för skolans uppdrag.

Digital kommunikation och information mellan pedagog, elev/barn och vårdnadshavare inom ramen för skolans uppdrag.

Att hantera samtycken från vårdnadshavare och elever för att använda personuppgifter i utbildningsändamål, hantering av elevdata och digitala verktyg för undervisning och utbildning.

Leverantörer/återförsäljare som stödjer processen med distribution av produkter och tjänster inom edtech direkt till slutanvändare. Det kan vara såväl hårdvara som mjukvara, portaler för åtkomst till digitala lärresurser m.m.

Leverantörer/återförsäljare som stödjer processen för distribution av digitala produkter och tjänster direkt till slutanvändare. Det kan vara såväl hårdvara som mjukvara, portaler för åtkomst till digitala lärresurser m.m.

Elevhälsan ska enligt skollagen främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas och skolan ska bl.a. arbeta systematiskt för att främja närvaro och studiero, där god lärmiljö och ett tryggt skolklimat är viktiga områden. Lärande och hälsa går hand i hand och därför är det betydelsefullt hur skolledare leder arbetet med elevhälsan. I processen ingår journalhantering och dokumentationsstöd för att uppfylla kraven.

Digitala tjänster för hantering och sammanställning av olika former av utvärderingar och enkäter.

Digitala tjänster för hantering och sammanställning av olika former av utvärderingar och enkäter.

Återkoppling och formativ bedömning inom förskola och skola. Återkoppling till elever/barn på deras arbete, med bedömning i relation till läroplan, kunskapskrav och syfte med undervisningen. Återkoppling från såväl lärare och andra elever/barn, som en del i lärprocessen.

Närvaro- och frånvarostatistik utifrån aktuellt schema för samtliga lektioner, förskola och fritidshem. Sammanställning för barn/elev per skola, lärare, ämne/kurs, tidsintervall, etc. Även hantering av frånvarobesked och ledighetsansökan av vårdnadshavare så att aktuell pedagog får adekvat information om frånvarande elever.

Pedagogers registrering av elevernas närvaro/frånvaro för samtliga lektioner utifrån aktuellt schema för lektioner, fritidshem och förskola.

Förskolans och skolans hälsofrämjande arbete, att dagligen främja och stärka barnens/elevernas välmående, deras fysiska och psykiska hälsa för att skapa en god inlärningsmiljö. Digitala verktyg som på olika sätt stöttar elevhälsan, den psykiska hälsan genom att tillgängliggöra skolans elevhälsa, som uppmuntrar till fysisk aktivitet och ett systematiskt arbete kring skoldagens rörelse.

Hantering av betygskatalog och betygsstatistik i enlighet med myndighetsutövning och rapportering.

Observationer och bedömningar i syfte att säkerställa barnets individuella kunskapsprogression. Digital, automatisk visualisering av varje förskolebarns kunskapsutveckling.

Alla elever i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning ska ha en individuell studieplan. Detta innebär en sammanställning av elevens avslutade, pågående och framtida kurser samt noteringar kring elevens studier och mål med utbildningen enligt Skolverkets anvisningar

I de årskurser där eleverna inte får betyg ska lärarna göra skriftliga individuella utvecklingsplaner (IUP). IUP:n är ett stöd för lärarna att följa upp elevernas kunskapsutveckling och behov av stöd på rätt sätt. IUP:n ska innehålla både omdömen om elevens kunskapsutveckling och en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Digitala tjänster och produkter som stärker och stödjer arbetet med kompetensutveckling inom digitalisering för lärare och pedagoger, allt från individuell digital kompetens till lärande i en digital tid, att välja och värdera digitala lärresurser, hur de kan användas i undervisningen osv.

Digitala tjänster och produkter som stärker och stödjer arbetet med kompetensutveckling inom digitalisering på skolledningsnivå, allt från individuell digital kompetens till att leda digitalisering, ledarskapsutveckling, innovations- och förändringsledning.

Skapande och genomförande av digitala prov, diagnoser och tentor i en säker och kontrollerad miljö med möjlighet till sambedömning och avanonymiserade elevsvar. Löpande kunskapsmätning i form av olika typer av bedömning med hjälp av t.ex. självrättande funktioner, adaptiva uppgifter, möjlighet att koppla kunskapskrav och förmågor till specifika uppgifter.

Möjlighet att som rektor få underlag för medarbetarsamtal. En rektor kan följa upp lärarens dokumentation i digitala vertyg som underlag för medarbetarsamtal.

Samla, sammanställa och kvalitetskontrollera uppgifter som skollagen kräver, så som CSN-rapportering, SCB-/UHR-statistik samt exporter/inrapportering enligt beslutade standarder.

Skapa och optimera organisationen baserad på verksamhetens uppbyggnad så som skolform, enhet, skolenhet, avdelning, klass, grupp, elev. Hantering av grunduppgifter för verksamheten så som koder, perioder, program, ämnen, kurser, utbildningsplaner, programplaner, timplaner.

Dokumentation av lärprocesser på barn-/elev- och gruppnivå för reflektion och analys i det systematiska kvalitetsarbetet.

Planering av arbetsområden, teman och kurser baserat på uppdrag och läroplan. Kan innehålla t.ex. syften, mål, moment, bedömningsunderlag, uppgifter/läxor, lektioner, samt länkar till läromedel och lärresurser.

Processer för målstyrd undervisning. Digital planering för måluppfyllelse enligt förskolans läroplan (f.n. Lpfö 18).

Pedagogernas inrapportering av elevers betyg och resultat på nationella prov inom ramen för myndighetsutövning.

Administrativ process för skolledningen att säkerställa regelefterlevnad, t.ex. gällande klagomålshantering, kränkande behandling, dataskyddsförordning och övriga regelverk som styr och påverkar verksamheten.

Resurser som vid olika tider inte är schemalagda skall av elever/anställda kunna bokas för att utnyttjas optimalt. Det kan också vara utrustning/lokaler som vanligtvis inte används inom schemaläggningens ram

Skolledningens arbete att bl.a. med data, aggregerad data ha kunskap om sin organisations styrkor och svagheter för att på så sätt kunna leda och fördela arbete och resurser utifrån det.

Utifrån pedagogik och verksamhetens omfattning sker schemaläggning med utgångspunkt i tjänstefördelningen. Denna schemaläggning kan vara periodstyrd (termin, läsår m.m.) eller helt dynamiskt veckobaserad. Detta utgör underlag för barnet, eleven, pedagogen och vårdnadshavaren och ger också underlag för att timplan uppfylls (myndighetsutövning).

Visning av personligt schema utifrån roll (elev, pedagog, vårdnadshavare). Grafiskt schema som exponeras på olika sätt utifrån valda parametrar.

Använda verktyg där lärare (och barn/elever) själva producerar eget pedagogiskt material och lärresurser, innehållande t.ex. texter, bilder, övningar, video, simuleringar eller spelifiering. Det producerade materialet bör kunna delas vidare, antingen genom nedladdning och vidare distribution genom andra kanaler, eller genom inbyggda delningsfunktioner.

Skolbibliotekets verksamhet ska användas som del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Hantering och administration av skolbibliotekets låntagare och bestånd, t.ex. skönlitteratur, läromedel, övriga resurser såsom digitala verktyg m.m.

Skolan ska ge extra anpassningar och särskilt stöd till de elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven. Stödinsatser, med extra anpassningar, utredningar, åtgärdsprogram, handlingsplaner och utvärderingar enligt Skolverkets allmänna råd. Användande av digitala tjänster för process, dokumentation och kartläggning för att synliggöra ev. behov av stödinsatser.

Stödverktyg för elever med funktionsvariationer. Talsyntes och skanner för bildtext/ocr-behandling, specifika rättstavningsprogram för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, programvara som gör att bokstavens ljud hörs när en tangent trycks ned, tangentbord med möjlighet att lagra text för överföring till datorn osv.

Summativ bedömning av kunskaper, t.ex. i form av skriftliga omdömen och betyg som del i kvalitetssäkring och dokumentation av kunskapsresultat.

Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete, att synliggöra kvalitet och likvärdighet. Det görs genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen, skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång. Arbetet drivs av rektorer, arbetslag och personal i enheten, baserat på kvalitativ och kvantitativ information från den dagliga verksamheten, i samspel med huvudman.

Sammanställa resursbehov i förhållande till utbudet som skolorganisationen erbjuder i antal klasser, gruppdelningar och utbud av ämnen/kurser. Detta utbud måste tilldelas pedagogisk personal efter de anställningar/vakanser som finns i organisationen. Detta utgör underlag för schemaläggning och arbetsavtal mellan huvudman och anställd.

Arbete för att skapa trygga digitala miljöer och förebygga digital utsatthet bland elever. Digitala tjänster som hjälper skolledningen att identifiera risker, hantera incidenter och utveckla ett systematiskt trygghetsarbete. Lösningarna kan omfatta kompetenshöjande insatser, rapporteringsstöd, datadriven analys och specialistkompetens.

Pedagogiskt arbete som stärker elevers kunskap om tryggt och ansvarsfullt beteende i digitala miljöer. Digitala tjänster som stödjer lärare i att arbeta förebyggande med nätetik, digital utsatthet och säkerhet på nätet. Lösningarna kan bidra med undervisningsmaterial, kompetensstöd och insikter om digitala risker.

Utvecklingssamtal i förskolor, grundskolor, gymnasieskolor där digitalt stöd för bokning, agenda, förberedelser och notering av överenskommelser kan användas.

Skolledningens arbete med verksamhetsplanering utifrån systematiska kvalitetsarbetet - var är vi, vart ska vi, hur gör vi, hur blev det?